Drömlivet

Allmänt / Permalink / 1
Som ni kanske vet, eller inte vet, så drömmer jag om att flytta ut på landet. Jag är ju uppvuxen på landet och sedan Milou kom om inte något tidigare så har jag längtat tillbaka. Jag tycker att man får en härlig uppväxt samtidigt som det såklart också finns fördelar med att växa upp i stan.
 
Men en person som jag verkligen inspireras av, blir glad av att kolla på och som jag är en gnutta avundsjuk på är Helen Torsgården. Hon lever typ mitt drömliv. 
 
Och på tal om allt detta så lyssnade jag på en ljudbok i förra veckan som heter Jag lämnar ekorrhjulet som jag tyckte va sjukt bra och väldigt inspirerande. Skillnaden mellan hennes vision och min är att hon ville vara hemmafru på heltid och spara in ganska extremt på allt i den redan befintliga vardagen, vilket jag inte vill.
 
Min dröm är att ha en liten gård, vara självförsörjande med bär, viss frukt, grönsaker och vissa rotfrukter och kanske eventuellt ägg. Kanske bara under säsong ungefär juni och en bit in på hösten typ oktober men såklart så länge som det bara går. Helst året om vilket kan bli svårt men om man fryser in och sparar så kanske man klarar sig. 
 
Utöver det så hade jag velat ha en liten gårdsbutik eller kanske en loppis, hur mysigt? 
 
Det jag vill är att skapa ett liv som man känner att man inte behöver semester ifrån, utan att man tar semester ifrån det för att man vill, för att man kanske har en plats man vill uppleva eller så. 
 
Drömen för mig skulle vara att jobba deltid för att få in lite pengar, samtidigt som att jag har tid till gården och hemmet och allt som behöver göras där. Problemet är att jag vill ju vara självförsörjande för att spara pengar (och för att det känns nyttigare och roligare), men jag vill inte bara precis gå runt, utan jag vill ändå ha så pass bra med pengar som man kanske har när man jobbar heltid. Jag vill ha pengar att röra mig med om jag behöver eller har lust för det, jag vill ha en budget och ett bra sparkonto. Dessutom måste man ju faktiskt tänka på pensionen, tjänar jag inga bra pengar nu så blir jag kanske en av dom där stackars fattigpensionärerna. Så man måste försöka tänka smart och ekonomiskt.
 
Att leva på det viset ger ju mig automatiskt mer tid med min familj och jag kan själv styra över vad jag vill lägga min tid på i stället för att gå till ett jobb 8-9 timmar om dagen för att sen hinna med allt som ska göras hemma, umgås med familjen och om man har ork och tid över, kanske jag hinner med lite kvalitétstid med David någon gång. Jag är trött på det här ekorrhjulet som man bara springer runt och runt i där man försöker få ihop en ekonomi och en vardag. Tid till att göra saker man mår bra av. En ständig stress på alla plan och en sorg över att inte kunna lägga tiden där den känns värdefull för mig. I korta drag...

Hur ska jag då nå dit? Som det verkar för tillfället lär det dröja minst 3 år innan jag ens kan börja fundera på det. Det är ju ett faktum att David ska ligga ute och plugga i 2 år, vilket betyder 2 år med inte jätte bra ekonomi. Däremot så är det väldigt bra lön när han sen får jobb inom yrket.
 
Men han behöver ju också jobba ett tag för att få upp en budget. Jag förlitar mig inte heller till andra människor och vill tjäna mina egna pengar. Så under tiden och direkt efter sommarens slut egentligen så ska ju jag börja försöka hitta ett jobb där jag kan få fast och tjäna relativt bra.
 
 Då kommer dock nästa fråga. Är det viktigt för mig att plugga för att sedan jobba med något som jag verkligen vill och känner att jag gör nytta, eller räcker det att trivas? Är det värt att försöka lista ut vad det är jag vill jobba med egentligen, om jag ändå planerar att jobba 50-75% i framtiden? Är det värt att leva så att man precis går runt i ytterligare 2-3 år då? Vilket ger störst chans till en bra ekonomi i slutändan? 
 
Kommer jag förövrigt vilja leva så som jag beskriver ovan för resten av mitt liv? Eller kommer jag tröttna?

Om jag tröttnar så är det ju kanske värt att plugga nu så att jag har säkrat min framtid på något sätt. Samtidigt så är det, enligt mig, aldrig för sent att skola om sig. Men kommer jag att göra det i så fall? Kommer jag behöva göra det?

Ja hörrni... Som ni ser är det mycket tankar kring framtiden inom mig just nu. Jag känner att jag bara vill komma någonstans, om så bara en ministeg i rätt riktning. Kanske får jag sätta mig och räkna lite på allt...

Först och främst måste jag se till att få ett nytt jobb efter att sommarjobbet tagit slut.. 

För övrigt så bokför jag varenda krona jag spenderar sedan senaste lönen för att se exakt hur mycket jag lägger på vad. Ganska intressant faktiskt. Får väl se hur mycket ångest jag har vid nästa löning 😂

#1 - - Liss:

Den där drömmen känner jag igen. Vill också leva så hållbart med trädgård så man blir självförsörjande. Gärna ha lite djur också. Jag tror det kans vara bra att ha en utbildning ändå. Har du funderat något på vad du vill plugga till? Fin bild på skogen föresten!

Svar: Ja djur hade såklart varit mysigt också men så kostar dom ju med samt att man ska hålla reda åt dom i deras kryp in. Jag vet med mig själv att tanken på djur är mysigt men i längden tröttnar jag lite grann. Men så kanske det blir annorlunda på en gård, speciellt om man har tiden att göra allt utan att det blir ett måste och en stress över det.
Jo självklart är det ju aldrig fel eller onödigt med utbildning och kunskap men för mig känns det lite så då jag inte vet vad jag vill arbeta med, även om jag tror mig veta i perioder (jag ångrar mig till och från) så kanske det inte alls är som jag tror och så kanske jag inte trivs eller sådär. Jag har alltid tänkt att jag vill plugga max ett år, för om jag ångrar mig så känns det inte som jag slösat bort så mycket tid på det då. När jag återgick till arbetslivet efter min sjukskrivning så valde jag faktiskt att praktisera inom olika yrken för att se hur det är vilket jag själv tyckte va smart. Kanske blir något sådant efter sommaren med, vi får väl se :)
Angelica

Till top