Mamman med separationsångest

Allmänt, Barn&Föräldersnack / #1åring, #dagis, #förskolan, #mamma, #mor, #morochdotter, #mother, #motherhood, #rädd, #rädsla, #separationsångest, #stress, #stressad, #ångest / Permalink / 0
Jag har ju tidigare berättat om att det är lite ångestfyllt för min del att Milou ska börja förskolan. Igår va det exakt en vecka kvar till inskolningen och jag låg sömnlös ett bra tag igår kväll.
 
Fick även ett ett startdatum för när jag ska börja jobba igår, 20:e Maj. Måndagen efter att inskolningen ska vara avklarad.
 
Ju mer jag låg och tänkte på det igår kväll och försökte förstå varför jag kände mig så illa till mods om det så insåg jag följande:
 
  • Det finns en rädsla och osäkerhet i mig att gå tillbaka till jobb efter att ha varit hemma i över 1 års tid. Jag vet inte om jag kommer att klara av det eftersom att det är ett helt nytt jobb, jag vet inte om dom kommer vara nöjda med mig och jag vet inte om jag vill helt enkelt. Jag ville ju egentligen vara hemma med Milou tills hon är typ 2 år då jag personligen tycker det är för tidigt för mig att lämna bort mitt barn när hon är 1 år. Men jag har ju inte råd att vara hemma mer. 
  • Jag tror absolut Milou kommer att trivas på dagis och ha jätte kul med alla kompisar. Men det känns för min del som att jag överger henne lite. Att jag lämnar av henne där för att återgå till mitt liv som det va tidigare, som att jag inte orkar ta hand om henne själv. Jag vet det låter sjukt och jag vet att hon inte förstår sånna saker än, men det är så det känns för mig. För mig känns det på något sätt som att jag överger henne, överlåter mitt ansvar på någon annan för att jag ska kunna göra något annat. (Måste göra något annat)
 
Det är väl ungefär så långt jag kommit i mina tankar. Men känns ändå som att jag börjar förstå varför jag har sån ångest inför det. Jag vet att det kanske låter helt sjukt. Men det är mitt första barn, det är min storka kärlek och mitt allt i livet. Är det så konstigt att känna såhär inför att lämna bort henne? Inför att hon bokstavligt talat kommer att spendera mer vaken tid på förskolan än hemma hädanefter? 
 
Det va ju inte riktigt såhär jag hade tänkt att det skulle bli, jag hade tänkt att återgå sakta till jobb, börja med deltid och sen öka successivt. Nu känner jag bara allt det här, plus stress.
 
Hur va det för er när ni skulle släppa iväg era små?
Till top