Utelåst

Allmänt / Permalink / 0
Igår börja jag med att ta tag i all skit vi skulle köra till tippen, vilket va en del som skulle bäras ner 3 trappor. När jag hade fått ut nästan allt åker dörren igen och helt plötsligt va jag utelåst utan nycklar och utan telefon.. 

Snacka om att bli trött på sig själv, speciellt när man väl har orken och viljan att göra något vettigt. Bara satte mig på en stol i trappuppgången ett tag och tänkte att det kan ju inte vara så långt kvar tills David slutar.. Men efter lite övervägande så gick jag tillslut upp till grannen och förklara läget och bad om att få låna telefonen, så tillslut ringde jag en kompis och bad henne hämta mig och köra till Davids jobb så jag kunde hämta hans nycklar. 
Under tiden jag vänta på att hon skulle komma så bjöds det på kaffe och skrattades lite åt min klantighet hehe.

Jag hann aldrig till tippen så lasta klart bilen så det bara va att åka idag. 

Och mycket riktigt vakna jag pigg och kände att idag ska jag vara produktiv så jag starta både disk och tvätt och körde skiten till tippen för att sen lämna av David på jobbet. Allt innan klockan slagit 12 ens. Kände mig så jävla duktig hehe.

Men när jag kom hem tog det tvärstopp. Kände mig helt slut i kropp och sinne så va bara att lägga mig på soffan och vila lite. Tillslut somna jag någon timme men va lika trött när jag vakna.
Lite frustrerad över att jag ville greja här hemma men va så trött och hade så ont i kroppen gjorde jag ett försök att komma ut med min bror en stund. Men kroppen hade helt enkelt gett upp så det blev en vilodag/kväll i stället.
Nu ska vi mysa ner oss i ett bad sen blir det sova för min del i alla fall.

Så får vi se vad kroppen säger i morgon.
God natt från en sliten mig.



Vecka 29

Graviditeten / Permalink / 0
I Lördags gick vi in i vecka 29 och såhär stor är nu bulan 😊
 
 
Nu börjar jag känna av mer och mer att jag inte orkar med jobbet på samma sätt som tidigare, blir trött mycket snabbare och känner hur kroppen tar stryk typ. Det är lite som att jag får välja jobb eller orka göra något hemma. Dom dagarna jag jobbar så vet jag att ingenting blir gjort hemma från min sida, som tur är så har jag en underbar pojkvän som fixar och donar då, medan dom dagarna jag är ledig så kan det bli någonting gjort om jag har tur, beroende på hur mycket jag jobbat och hur länge jag är ledig.
 
Idag är en sån dag då jag bara är helt slut. Har jobbat 6 dagar i sträck och idag gick jag på ledighet. Gav bort ett pass också så jag har 3 lediga dagar att återhämta mig på och förhoppningsvis få någonting vettigt gjort här hemma.
 
Vissa säger att tröttheten brukar gå över tillslut och det har den väl gjort lite på ett sätt men samtidigt inte, hur va det för er? Är det kanske värst första graviditeten då kroppen aldrig varit med om något liknande innan?
 
För övrigt så känns det som att jag nästan lika gärna kan bosätta mig på toan, får pissa hela tiden och vaknar ett par gånger per natt och får springa upp på toa. Ibland känns det som att det lilla trollet i magen ligger och sparkar på kisseblåsan för att jävlas hehe. 
Så ja sömnen är som den är, men oftast så somnar jag om direkt typ.
 
Andra konstiga grejer som börjat hända då:
Varje gång jag vaknar, oavsett om det är på natten eller morgonen när jag går upp, så vaknar jag dyngesur av svett. Så har det varit sen någon månad eller 2 tillbaka typ, känns inte alls speciellt fräscht..
 
Har även börjat drömma jätte konstiga grejer senaste veckan. Tillexempel att jag fick en kaninbebis i stället för en riktigt bebis. Inatt drömde jag att jag på något sätt flytta över fostret från min mage till en hästs mage, och den hästen va jätte skadad. Men när bebisen låg där inne kunde man se den väldigt tydligt, ungefär som ett 3D ultraljus så jag tyckte det va mycke bättre att den fick vara där inne så jag kunde se den hela tiden. Sen ramla den skadade hästen för den hade bara 2 ben som va hela och bebisen ramla ut och dog. Den såg ut lite som en ailien typ.
 
Hur skumt som helst. Men mina konstiga drömmar kopplar jag till att jag är så himla orolig över att just mitt barn ska dö i plötslig spädbarnsdöd. Det är min största rädsla. Och varför är det så? Jo det ska jag berätta... Det tar emot men ja här kommer det:
 
Jag är rökare, och nej jag har inte lyckats sluta, och där sätter jag punkt.
För att jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om rökningen, ångesten och hur dåligt jag mår över det osv, men jag vill inte det och jag vill inte lägga fokus på det, därför sätter jag punkt om det här och nu.
 
Det är i alla fall därför jag är så rädd att det ska drabba just mig, eller oss, så jag har suttit och kollat runt på massa andningslarm och läst på massor om det osv. Och jag är helt bestämd över att jag ska köpa det, helst skulle jag vilja ha 2, ett som man lägger under madrassen och ett som man sätter i blöjan, men det blir lite väl dyrt tyvärr. 
 
Ja det blev ett lite flummigt inlägg idag, kände bara att jag ville skriva om hur jag känner mig och vad som händer i kropp och sinne helt enkelt.

En god gärning

Allmänt / Permalink / 0
Jag är en person som tycker om och mår bra av att hjälpa andra människor om jag kan, oavsett hur.

Däremot är jag väldigt dålig på att donera pengar till olika organisationer osv, även om jag skulle vilja. Men det handlar mest om att jag inte litar på att alla pengar kommer dit dom ska. Tycker det har varit skandaler av olika slag där cheferna tagit pengarna själva eller låtit det gå till andra saker, vilket är förjävlig. 

Däremot har jag skänkt kläder till olika klädinsamlingar osv. Men ska jag hjälpa så vill jag helst vara på plats eller veta att vad det än är man hjälper till med så ska det komma fram eller gå till det eller dom som det är menat att gå till.

Så på sätt och vis känner jag att jag aldrig kunnat hjälpa till "på riktigt"..

Men idag fick jag min chans. Det är tyvärr så att en mamma och hennes 2 döttrars hus brann ner i natt, så dom förlora precis allt. Dom bor någorlunda nära mig och dom behöver ju allt dom kan få.

Så jag kontakta mamman och fråga lite vad dom behövde och ville ha och svaret blev allt. Så jag tog min chans och rensa här hemma på saker som vi faktiskt inte behöver, saker vi inte använder och saker som dom behöver mer än oss. 

Man kan säga att det blev som att slå 2 flugor i 1 smäll då jag tidigare gjort en rensning med grejer jag tänkt sälja, men nu gick jag igenom allt grundligare och kände att dom behöver verkligen dom här grejerna och kan jag hjälpa dom så gör jag mer än gärna det.

Så jag fick tillslut i hop 3 flyttkartonger och en stor påse med blandade grejer som jag tror att dom kan behöva och som vi inte har användning för själva. Och det gjorde min dag på något sätt.

En del av grejerna..

Jag mår så bra i hjärtat och själen av att veta att jag hjälper några som faktiskt verkligen behöver det här, att veta att jag har i alla fall gjort vad jag kan för att hjälpa dom på fötter igen. 

Och det är lite det jag vill uppmana till i detta inlägget. Va goda medmänniskor på alla sätt du kan, även om det inte handlar om att ge grejer så hjälp människorna omkring dig, va snäll och trevlig mot personer du möter. För du vet aldrig vad dom gått igenom, och vem vet du kanske gör deras dag?

Det behövs mer kärlek och vänlighet i världen, gör det du kan för att andra och du själv ska må bra. 

Ta hand om er ❤

Till top